Taphrina

Taphrina
Bjørkeheksekost voksende i et bjørketre, og bildet er tatt av Morten DD Hansen
Nomenklatur
Taphrina
Fr.[1], 1815[1]
Klassifikasjon
Rikesoppriket
Divisjonsekksporesopper
Underdivisjonursekksporesopper
Klasseheksekostsopper
Ordenheksekostordenen
FamilieTaphrinaceae
Økologi
Antall arter: 131 (13) arter
Utbredelse: alle jordens kontinenter, men absolutt vanligst funnet i Europa og Nord-Amerika [1]
Inndelt i
  • Taphrina acericola
  • lønneheksekost
  • Taphrina alni
  • Taphrina athyrii
  • Taphrina bergeniae
  • Taphrina betulae
  • bjørkeheksekost (Taphrina betulina)
  • Taphrina borealis
  • Taphrina bullata
  • Taphrina caerulescens
  • Taphrina carnea
  • Taphrina carpini
  • Taphrina crataegi
  • Taphrina deformans
  • Taphrina entomospora
  • Taphrina epiphylla
  • Taphrina filicina
  • Taphrina flava
  • Taphrina hiratsukae
  • osperaklesopp
  • Taphrina lutescens
  • Taphrina nana
  • Taphrina ostryae
  • Taphrina padi
  • sibirlønnflekk
  • Taphrina populina
  • plommepung
  • Taphrina purpurascens
  • Taphrina rhizophora
  • slåpetornpung
  • Taphrina sadebeckii
  • Taphrina tormentillae
  • Taphrina tosquinetii
  • almeblære
  • Taphrina vestergrenii
  • Taphrina viridis
  • taggbregneflekk
  • Taphrina wiesneri

Taphrina er en soppslekt som en gjerne finner voksende som parasitt på diverse plantemateriale.[2] Der det infiserte plantematerialet blir deformert på et spektakulært vis.[2] Der disse deformasjonene av plantematerialet utarter seg som begrensede bladflekker, bulker på blader, forstørrede og deformerte frukter.[3] Eller soppen kan angripe hele skudd, som får en abnorm forgreining, og danner heksekoster o.l.[3] Sporesekkene (asci) er palisadeformet direkte på overflaten av vertsvevet.[2] I denne soppslekten finner en 131 sikre arter.[4] Men det er også beskrevet 13 arter, som det er vitenskapelig diskusjon om er egne arter eller ikke.[5]

Artsliste

  • Taphrina acericola
  • lønneheksekost (Taphrina acerina)
  • Taphrina alni (også (tidligere) kjent som Taphrina alni-incanae, Taphrina alnitorqua og Taphrina amentorum)
  • Taphrina athyrii
  • Taphrina bergeniae
  • Taphrina betulae
  • bjørkeheksekost (Taphrina betulinaogså tidligere kjent som Taphrina willeana og Taphrina lapponica)
  • Taphrina borealis
  • Taphrina bullata
  • Taphrina caerulescens (også (tidligere) kjent som Taphrina coerulescens)
  • Taphrina carnea (også (tidligere) kjent som Taphrina janus og Taphrina bacteriosperma)
  • Taphrina carpini
  • Taphrina crataegi
  • Taphrina deformans
  • Taphrina entomospora
  • Taphrina epiphylla
  • Taphrina filicina
  • Taphrina flava
  • Taphrina hiratsukae
  • osperaklesopp (Taphrina johansonii)
  • Taphrina lutescens
  • Taphrina nana (også (tidligere) kjent som Taphrina alpina)
  • Taphrina ostryae
  • Taphrina padi
  • sibirlønnflekk (Taphrina polyspora)
  • Taphrina populina (også (tidligere) kjent som Taphrina aurea)
  • plommepung (Taphrina pruni) (også (tidligere) kjent som Taphrina insititiae )
  • Taphrina purpurascens
  • Taphrina rhizophora
  • slåpetornpung (Taphrina rostrupiana)
  • Taphrina sadebeckii
  • Taphrina tormentillae (også (tidligere) kjent som Taphrina potentillae)
  • Taphrina tosquinetii
  • almeblære (Taphrina ulmi)
  • Taphrina vestergrenii
  • Taphrina viridis
  • taggbregneflekk (Taphrina wettsteiniana)
  • Taphrina wiesneri (også (tidligere) kjent som Taphrina cerasi og Taphrina minor)

Plantearter og hvilke arter Taphrina som parasitterer på de

  • bregner
    • broddtelg (Dryopteris carthusiana)
      • Taphrina filicina[3]
    • strutseving (Matteuccia struthiopteris)
      • Taphrina hiratsukae[3]
    • ormetelg (Dryopteris filix-mas)
      • Taphrina vestergrenii[3]
    • skogburkne (Athyrium filix-femina)
      • Taphrina athyrii[3]
    • myrtelg (Thelypteris palustris)
      • Taphrina lutescens[3]
  • poppelslekta (Populus)
    • osp (Populus tremula)
      • osperaklesopp (Taphrina johansonii)[3]
    • sølvpoppel (Populus alba)
      • Taphrina rhizophora[3]
    • svartpoppel (Populus nigra) og kanadapoppel (Populus ×canadensis) og andre dyrkede arter og hybrider i poppelslekta.
      • Taphrina populina[3]
  • agnbøk (Carpinus betulus)
    • Taphrina carpini[3]
  • bjørkeslekta (Betula)
    • risbjørk (Betula nana)
      • Taphrina nana[3]
      • Taphrina carnea[3]
    • bjørk (Betula pubescens)
      • Taphrina betulina (oppført som T. lapponica)[3]
      • Taphrina carnea[3]
    • hengebjørk (Betula pendula)
      • Taphrina betulina (også oppført som Taphrina turgida)[3]
      • Taphrina betulae[3]
      • Taphrina carnea[3]
  • oreslekta (Alnus)
    • svartor (Alnus glutinosa)
      • Taphrina alni[3]
      • Taphrina sadebeckii[3]
      • Taphrina tosquinetii[3]
    • gråor (Alnus incana)
      • Taphrina alni[3]
      • Taphrina epiphylla[3]
  • eikeslekta (Quercus)
    • Taphrina caerulescens[3]
  • almeslekta (Ulmus)
    • almeblære (Taphrina ulmi)[6]
  • rosefamilien (Rosaceae)
  • lønneslekta (Acer)

Referanser

  1. ^ a b c «GBIF - Taphrina Fr., 1815». GBIF. Besøkt 11. oktober 2021. 
  2. ^ a b c Læssøe og Petersen (2019) & s. 1622. sfn error: no target: CITEREFLæssøe_og_Petersen_(2019)s._1622 (help)
  3. ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x Ryman og Holmåsen (1992) & s. 678. sfn error: no target: CITEREFRyman_og_Holmåsen_(1992)s._678 (help)
  4. ^ «GBIF - Taphrina Fr., 1815». GBIF. Besøkt 11. oktober 2021. 
  5. ^ «GBIF - Taphrina Fr., 1815». GBIF. Besøkt 11. oktober 2021. 
  6. ^ a b c d e f g h i j k l Ryman og Holmåsen (1992) & s. 679. sfn error: no target: CITEREFRyman_og_Holmåsen_(1992)s._679 (help)

Litteratur

  • Ryman, Svengunnar og Holmåsen, Ingmar (1992). Svampar, en fälthandbok (svensk) (3 utg.). Sverige: Interpublishing. ISBN 91-86448-31-5. CS1-vedlikehold: Flere navn: forfatterliste (link)
  • Læssøe, Thomas og Conte, Anna del oversatt av Smith, Oliver (2014). Soppboka - 450 arter, sanking, oppskrifter (norsk). Hong Kong: Cappen Damm faktum. ISBN 978-82-02-43938-5. CS1-vedlikehold: Flere navn: forfatterliste (link)
  • Læssøe, Thomas og Petersen, Jens H. (2019). Fungi of Temperate Europe volume 2 (engelsk). 2. Bosnia-Hercegovina: Princeton University Press - Princeton and Oxford. ISBN 978-0-691-18037-3. CS1-vedlikehold: Flere navn: forfatterliste (link)

Eksterne lenker

Oppslagsverk/autoritetsdata
Store norske leksikon · Brockhaus Enzyklopädie