1967 uppgick stadskommunen Öregrunds stad i Östhammars stad. Östhammars kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Östhammars stad och samtidigt överfördes området från Stockholms län till Uppsala län. 1974 införlivades Dannemora kommun samt delar ur Olands kommun (Alunda, Ekeby och Skäfthammars församlingar).[8]
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Östhammars kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Östhammars i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Tierps domsaga, före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra domsaga. Kommunen ingår sedan 2005 i Uppsala domsaga.[9]
Östhammar utgör en jämn och flack kommun i norra Roslagen. Berggrunden präglas av granit, gnejs och leptit, eroderad till en slät överyta. Den täcks av kalkrik, skogklädd morän med områden av odlad lera, särskilt kring Alunda, i Olandsåns dalgång och sporadiskt i kustområdena. Gräsö utmärker sig med småskaligt jordbruk, där små åkrar och kala hällar varierar landskapet.
Skärgårdslandskapet expanderar över tid med nya öar, kobbar och skär på grund av landhöjningen, vilket präglar områdets unika karaktär.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Centralorten är i fet stil Tätorten Skoby var delad på två kommuner: Östhammars kommun (146 personer) och Uppsala kommun (84 personer).
Styre och politik
Styre
I valet 2006 blev fördelningen jämn över blocken och då Sverigedemokraterna saknade kandidat blev denna stol tom och ett dödläge mellan blocken uppstod.[18][19] Efter valet år 2010 bildade Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet en majoritet,[20] vilka fortsatte styra tillsammans efter valet 2014.[21] Under mandatperioden 2018 till 2022 styrdes kommunen av en blocköverskridande majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet i syfte att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. [22]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2022–2026[25]
Ordförande
M
Fabian Sjöberg
Förste vice ordförande
SD
Ylva Lundin
Andre vice ordförande
S
Lisa Norén
Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav Socialdemokraterna har tre, Moderaterna och Sverigedemokraterna har två vardera medan Lokalpartiet Boa, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Namn och parti
Period
S
Birger Norén
1994–2002
S
Margareta Widén Berggren
2002–2006
C
Jacob Spangenberg
2006–2022
M
Fabian Sjöberg
2022–
Övriga nämnder
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
M
Christina Williamsson Liw
KD
Ingrid Ragnar
C
Josefine Nilsson
Bygg- och miljönämnden
BOA
Lars O. Holmgren
M
Stefan Hansson
S
Roger Jansson
Kultur- och fritidsnämnden
M
Jan Holmberg
KD
Maria Nyström
S
Tomas Benediksen
Lokala Säkerhetsnämnden
M
Lennart Owenius
S
Jonas Lennström
Vård- och omsorgsnämnden
KD
Sabina Ståhl
M
Anna-Lena Söderblom
S
Ann-Charlotte Grehn
Individ- och familjenämnden
M
Jessica Kumlin
M
Anna-Lena Söderblom
S
Ann-Charlotte Grehn
Krisledningsnämnden
M
Fabian Sjöberg
SD
Ylva Lundin
S
Lisa Norén
Valnämnden
KD
Ingrid Ragnar
M
Lennart Owenius
S
Mika Muhonen
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Näringslivet i Östhammars kommun har historiskt haft tre utgångspunkter. Den första är kustområdet i öster med fisket och sjöfarten, som därigenom utvecklat handels- och sjöfartsstäder. Den andra är den norduppländska järnhanteringen som redan på 1400-talet började utvecklas med malmen i Dannemora som bas. Den tredje är jordbruket som i större skala förekommer i Alunda- och Hökhuvudstrakten.
Idag bär näringslivet fortfarande spår av historien med jordbruk och metallindustri, men sjöfart och fiske har till stor del ersatts med turism och handel. Sveriges Kommuner och Landsting definierar kommunen som tillhörande kommungruppen "turism- och besöksnäringskommuner".[26] Det beror på att antalet fritidshus i kommunen överstiger 0,20 per invånare.
Industri
Bland större företag märks Forsmarks Kraftgrupp, som driver kärnkraftsanläggningen i Forsmark, och Sandvik Coromant i Gimo. Sandvik Coromant är Uppsala läns största privata arbetsplats med 1500 anställda[27].
Energi och råvaror
Den 3 juni 2009 togs beslutet av Svensk Kärnbränslehantering att man förordar Forsmark i Östhammars kommun som ort för slutförvar av det uttjänta kärnbränsle som blivit över efter de svenska kärnreaktorerna. Slutförvaret är ett av de största industriprojekten i Sverige på senare år och beräknas ge 500-700 personer jobb under byggtiden. Fortfarande (2018) återstår dock flera steg innan bygget kan starta. [28]
Kommunen har inga järnvägsstationer och ingen persontrafik på järnväg. Järnvägslinjen Örbyhus-Hallstavik går igenom kommunen i samma stråk som väg 292. Järnvägen är enkelspårig, oelektrifierad och trafikeras endast av godståg.
Östhammar har bussar till flera platser utanför kommunen, bland annat Uppsala, Tierp och Hallstavik. Bussarna körs av UL.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 22 180 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 118:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Östhammars kommun 1970–2020[29]
Det finns flera tusen fornlämningar I kommunen. I till exempel ett villaområde i Gimo finns tre gårdstomter som klassats som fornminnen.[a] På Gräsö finns allt från Gistgårdar till lämningar från livsmedelsindustrin och hamnanläggningar.[30]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld ett tremastat svart skepp med seglet beslaget på mellersta masten samt däröver en röd ginstam, belagd med tre järnmärken av guld.
Vapnet skapades sedan kommunbildningen hade blivit färdig 1974. Skeppet togs från Öregrunds stadsvapen från 1948. Järnmärkena syftar på den järnhantering som förekommit i Dannemora. Vapnet registrerades hos PRV 1979.
Under perioden 1971 till 1973 använde kommunen sig av Östhammars stadsvapen[31]: I fält av silver ett fisknät, täckande övre hälften, och därunder en fisk, båda gröna.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Naturreservat och smultronställen i naturen - Östhammars kommun”. www.osthammar.se. http://www.osthammar.se/sv/uppleva-och-gora/natur-och-friluftsliv/naturreservat-och-smultronstallen-i-naturen/. Läst 30 maj 2022.
^”Aspbo”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/aspbo.html. Läst 30 maj 2022.
^”Andersby ängsbackar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/andersby-angsbackar.html. Läst 30 maj 2022.
^”Dansarberg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/dansarberg.html. Läst 30 maj 2022.
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^Badner, Anders; Nylén, Josef (26 september 2006). ”SD tar ett mandat i Östhammar”. UNT. http://www2.unt.se/avd/1,,MC=78-AV_ID=535020,00.html. Läst 21 februari 2009.[död länk]
^”Tom stol skapar dödläge i Östhammar”. SVT. 26 september 2006. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=52521&a=667723. Läst 21 februari 2009.[död länk]
^”Om oss” (på brittisk engelska). Socialdemokraterna i Östhammar. http://socialdemokraternaosthammar.se/om-oss/. Läst 30 maj 2022.
^Dahlbäck, Joakim (24 oktober 2018). ”De ska bestämma i kustkommunen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/kommunstyret-klart-i-osthammar. Läst 30 maj 2022.
^Forsell, David (19 oktober 2018). ”Blocköverskridande majoritet vill ta makten i Östhammar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/osthammars-styre-ar-klart. Läst 30 maj 2022.
^”Klart med nytt politiskt styre i Östhammar”. unt.se. Upsala nya tidning. https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/l74g201l/unt-2m_0kr_art. Läst 1 november 2022.
^”Kommungruppsindelning”. Sveriges Kommuner och Landsting. 30 november 2010. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102215057/http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning. Läst 2 juli 2011.
^”Sandvik Coromant i Gimo” (på amerikansk engelska). www.sandvik.coromant.com. http://www.sandvik.coromant.com/se/aboutus/pages/sandvik-coromant-i-gimo.aspx. Läst 8 augusti 2019.
^Calle Elfström (23 januari 2018). ”Slutförvaret: Det här betyder det för Östhammar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/det-har-betyder-ett-ja-for-osthammar. Läst 8 augusti 2019.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^”Karta”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 30 maj 2022.
^Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970, Drakings bokförlag, Mjölby 1994, ISBN 91-87784-07-6
Externa länkar
Östhammars kommun
Wikimedia Commons har media som rör Östhammars kommun.