Bokstavsmott
| Bokstavsmott Status i Finland: Sårbar[2] Status i Sverige: Akut hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Insekter Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Överfamilj | Pyraloidea |
| Familj | Gräsmott Crambidae |
| Underfamilj | Spilomelinae |
| Släkte | Diasemia |
| Art | Bokstavsmott Diasemia reticularis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Diasemia reticularis | |
| Auktor | Linnaeus, 1761 |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Bokstavsmott, Diasemia reticularis, är en fjärilsart som beskrevs av Carl von Linné, 1761.[1][3] Bokstavsmott ingår i släktet Diasemia och familjen gräsmott, Crambidae.[1][3][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Kännetecken
Vingbredden är 17 till 22 millimeter. Den har oftast mörkbruna vingar, men ibland kan de vara ljusare bruna, med vita teckningar.
Bildgalleri
-
Imago fjäril. -
Imago fjäril -
Imago fjäril med hopfällda vingar -
Preparerad (uppnålad) imago fjäril.
Utbredning
Utbredningen för arten omfattar större delen av Europa, med undantag för Irland, Korsika och Sicilien, samt Centralasien och österut till Mongoliet och Kina, samt området kring Vladivostok i sydöstra Ryssland.[1] I Sverige är arten reproducerande men är sällsynt och rödlistad som akut hotad, CR. [1] I Finland har arten tidigare betraktats som nationellt utdöd men har sedan återetablerat sig och är sedan 2019 rödlistad som Sårbara (VU).[2] I Sverige finns bara en säker förekomst där arten reproducerar sig, men uppträder regelbundet som migrant.[1]
Levnadssätt
Artens habitat är gräsmarker, till exempel torra ängar och hedliknande backar.[1] I de norra delarna av Europa, däribland Sverige, förekommer en generation om året, men i sydligare delar av Europa kan två generationer per år hinnas med.[1] I Alperna har arten observerats upp till en höjd av omkring 2 000 meter över havet, men i de nordligare delarna av utbredningsområdet lever den på lägre höjd.[1] Kända värdväxter för arten är groblad, cikoria och fibblor av släktena hökfibblor (Hieracium), stångfibblor (Pilosella) och strävfibblor (Picris).[2][4]
Källor
- ^ [a b c d e f g h i] ”Artfakta: Diasemia reticularis.”. SLU Artdatabanken (2024). https://artfakta.se/taxa/102420. Läst 22 augusti 2024.
- ^ [a b c] Marko Mutanen, Lauri Kaila (2019). ”Koukerokoisa – Diasemia reticularis” (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.61358. Läst 23 augusti 2024.
- ^ [a b c d e] Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Vandepitte, L., Hobern, D., Schalk, P., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Adlard, R., Aedo, C., et al. (18 juli 2024). ”Diasemia reticularis Linnaeus, 1761”. Catalogue of Life, Amsterdam, Netherlands. doi:https://doi.org/10.48580/dgbqz. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=Diasemia%20reticularis&sortBy=taxonomic. Läst 23 augusti 2024.
- ^ [a b] Bert Gustafsson (18 augusti 2022). ”Diasemia reticularis (Linnaeus, 1761)”. Svenska fjärilar. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/d/diasemia_reticularis.html. Läst 22 augusti 2024.
- ^ Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (2003). ”DIASEMIA reticularis Linnaeus, 1761”. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=22267. Läst 23 augusti 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bokstavsmott.
Wikispecies har information om Diasemia reticularis.Artförteckning
|
