Gulddragare

Gulddragarna var ett eget skrå som sysslade med att dra ut rent guld till tråd som kunde användas av framför allt snörmakare vid framställning av gage,[1] ligatur,[2] ägiljetter, galoner och liknande. Detta gjorde man genom att dra det utsmidda guldet genom successivt mindre hål tills tråden blev tunn nog. Gulddragarna var under frihetstiden inblandade i en långvarig och uppmärksammad tvist med snörmakarskrået om rätten att sälja framför allt guldgaloner. Gulddragarna i Stockholm var det skrå som hade allra högst medeltaxering (39.6 daler silvermynt i snitt, medelvärdet för hantverkare var c:a 10–15 saler silvermynt) åren 1720–1775 och var således ett skrå med synnerligen förmögna medlemmar. Under denna period fanns det 3–4 gulddragarmästare i Stockholm, det är oklart om de ens förekom i andra delar av landet.[3] Den mest namnbekante svenske gulddragaren torde vara Carl Ernst Oldenburg.

Se även

Referenser

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Gage (tryckår 1928)
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: Ligatur (tryckår 1940)
  3. ^ Söderlund, Ernst (1943). Stockholms hantverkarklass 1720–1772: sociala och ekonomiska förhållanden. Monografier / utgivna av Stockholms kommunalförvaltning, 0346-6035. Stockholm: Norstedts. Libris 8075303. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:506028