Henry Ossian Flipper

Information
Henry Ossian Flipper
Henry O. Flipper.
Född	21 mars 1856 Thomasville, Georgia
Död	26 april 1940 (84 år) Atlanta, Georgia
Begravningsplats	Thomasville, Georgia
I tjänst för	Förenta Staterna
Försvarsgren	Förenta Staternas armé
Tjänstetid	1877–1882
Grad	Kadett 1873 Fänrik 1877 Kvartermästare 1880
Enhet	10. kavalleriregementet 1877
Slag/krig	Apachekrigen

Henry Ossian Flipper, född 21 mars 1856 i Thomasville, Georgia, död 26 april 1940 i Atlanta, Georgia, var en amerikansk soldat och före detta slav.

Henry Ossian Flipper föddes som slav i Thomasville, Georgia. Han släpptes fri 1865, då staden erövrades av USA under amerikanska inbördeskriget.^[1]

Han skrevs in vid United States Military Academy 1873 och blev den första afroamerikanska kadetten att gå ut skolan 1877. Han fick graden fänrik. Han valde kavalleri som vapenslag och anslöt sig till 10. kavalleriregementet.^[2]

1879 deltog han i Apachekrigen. En smutskastningskampanj mot honom gjorde att han förflyttas till Fort Davis i Texas som kvartermästare. 1881 försvann pengar och eftersom han var kvartermästare fick han skulden. Han fick sparken 1882 efter att en krigsrätt ansett honom skyldig till tjänstefel.^[1] Han benådades postumt av president Bill Clinton den 19 februari 1999.^[1]

Efter sin tid inom militären flyttade Flipper till El Paso, Texas och arbetade som civilingenjör. 1921–1923 jobbade han för senator Albert B. Fall som assistent. Då Fall blev inrikesminister, följde Flipper med till Washington. Vid pensioneringen 1931 flyttade Flipper till Atlanta och levde där till sin död. Han är begravd i sin hemstad Thomasville.^[1]

Grav och benådning
Henry Flippers grav i Thomasville.
President Clinton benådar Flipper.

Referenser

^ [a b c d] The Multiracial Activist – www.multiracial.com – The Colored Cadet at West Point. Autobiography of Lieut. Henry Ossian Flipper Arkiverad 6 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. at multiracial.com
^ Lieutenant Henry Ossian Flipper, U.S. Army 1856–1940 Arkiverad 22 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.. US Army. Retrieved November 22, 2007.