Johan Laurin

Johan Laurin
Född26 april 1643
Död1 januari 1698 (54 år)
Risinge församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär
FöräldrarLaurentius Laurinus den yngre
SläktingarChristophorus Laurinus (syskon)
Redigera Wikidata

Johan Laurin, född 26 april 1643, död 1 januari 1698 i Risinge församling, Östergötlands län, var en svensk militär.

Biografi

Johan Laurin föddes 1643. Han var son till kyrkoherden Laurentius Laurinus och Helena Wallerius i Söderköping. Laurin värvades 1661 till soldat vid guvernören i Bryssel Duc de Wilhermosas regemente och slutade där 1662. Därefter tjänstgjorde han under tre år i Ostindien och återvände till Sverige 1668. Laurin blev 1670 amiralitetslöjtnant. Han blev sedan båtsman och slutligen kapten i holländsk tjänst. Laurin tog avsked från tjänsten i Holland, vid kriget mot Sverige och blev kapten vid överste Johan Mels regemente i Karlsburg. Han blev 1676 kommendantGullbergs skans och blev 5 februari 1677 major vid prins Carls livregemente. Laurin blev 1677 kommendant på Nya Älvsborg och adlades 23 februari 1678 till Laurin. Ätten introducerades 1680 i Sveriges Riddarhus som nummer 926. Han avled 29 oktober 1679 kommendant på Hedvigsholms skans vid Marstrand och 1 juni 1680 major vid svenska livregementet till fot. Den 27 december 1691 blev Laurin överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente och 31 december 1693 överste och kommendant på Marstrand.[1] Han avled 1698 på Kolstads säteri i Risinge församling och begravdes 3 juli samma år i Risinge kyrka, där hans vapen sattes upp.[2]

Egendom

Laurin ägde gården Kolstads säteri i Risinge socken.[2]

Familj

Laurin gifte sig första gången med en holländare och andra gången före 25 november 1679 med Ingeborg Roches (död 1705). Hon var dotter till rådmannen Paul Roches och Marina i Göteborg. Med sin första hustru fick Laurin sonen Christoffer Laurin som avled som barn.[2]

Källor

Noter

  1. ^ ”Stockholm den 8. Jan.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 7. 8 januari 1694. https://tidningar.kb.se/2979645/1694-01-08/edition/145134/part/1/page/7/. 
  2. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 514. Libris 10076751