Johann Christian Reil

Johann Christian Reil
Johann Christian Reil, 1811.
Född	20 februari 1759[1] Rhaude, Tyskland
Död	22 november 1813[2][1] (54 år) Halle[3]
Begravd	Halles zoo
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Göttingens universitet Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Sysselsättning	Militärläkare, fysiolog, anatom, universitetslärare, läkare, psykiater, professor[4]
Arbetsgivare	Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Humboldt-Universität zu Berlin Charité
Redigera Wikidata

Johann Christian Reil, född 20 februari 1759 i Rhaude, död 22 november 1813 i Halle an der Saale, var en tysk läkare och anatom.

Reil blev medicine doktor 1782 samt professor i medicin 1788 i Halle an der Saale och 1810 i Berlin. Han var en mångsidigt bildad läkare och är i medicinens historia känd som en av vitalismens förnämsta förfäktare (Ueber die Lebenskraft, 1796). Bland hans anatomiska arbeten är de över hjärnan synnerligen värdefulla (Exercitationes de structura nervorum, 1796, och avhandlingar i det av honom utgivna "Archiv für Physiologie").

Han engagerade sig även i sinnessjukvården och gav i den berömda skriften Ueber die Anwendung der psychischen Curmethode auf Geisteskrankheiten (1803) en gripande skildring av tillståndet i de tyska hospitalen och kritiserade därvid den riktning inom psykiatrin som främst företräddes av Johann Christian August Heinroth. Reil bidrog därigenom icke obetydligt till reformer inom psykiatrin. I den 1815-16 utgivna Entwurf einer allgemeinen Pathologie (tre band) ingår en biografi över Reil skriven av Henrik Steffens.

Wikimedia Commons har media relaterad till Johann Christian Reil.

• Reil, Johann Christian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
• Reil, Johann Christian (1803)