Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Genom kommunen rinner Ljusnan. I början av 2020-talet var kommunen själv den största arbetsgivaren. En förhållandevis stor andel var sysselsatta inom jord- och skogsbruk och besöksnäringen höll på att utvecklas, främst området kring Järvsö.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ.
Kommunens område motsvarar socknarna: Färila (från 1923 Färila-Kårböle socken/landskommun), Järvsö, Ljusdal, Los och Ramsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Ljusdals kommun är Sveriges tjugonde största kommun till ytan och erbjuder många skilda naturer. Längs Ljusnan finns drygt 40 kilometer av vattenvägar, Ljusnan är en av Sveriges vattenkrafttätaste älvar.
Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Berggrunden av urberg är till största del täckt av morän klädd med skog. I västra delen är moränen ofta stor- och rikblockig och inslaget av myrmark är stort. Oftast hittas isälvsmaterial i dalgångarna. Där höjderna är under högsta kustlinjen är isälvsmaterialet täckta av finkorniga, ibland uppodlade jordar. Ljusnan har skurit sig ned i de finkorniga sedimenten i dalgången vilket bildat upp till 30 m höga nipor. Näsbergsfältet är ett exempel på ett isälvsdelta bildat vid högsta kustlinjen.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Ljusdals kommun
Hela riket
Bebyggelse (1,9 %)
Skog (90,1 %)
Öppen myrmark (6,0 %)
Jordbruksmark (1,9 %)
Övrig mark (0,1 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
I västra Ljusdals kommun finns Hamra nationalpark, mest känd för sin skog. Knappt halva området utgörs av myrmark och Svartån som avvaktar myren.[10] Nationalparken invigdes 1909 och utökades 2011.[11]
År 2022 fanns 68 naturreservat i Ljusdals kommun. Av dessa var 27 stycken även klassade som Natura 2000-områden.[12]
Efter valet 2010 var Socialdemokraterna största parti. Tillsammans med Socialradikala demokraterna och Vänsterpartiet bildade partiet nytt styre. I början av 2012 ledde dock ett politiskt gräl till en politisk kris och att samarbetet sprack. Socialdemokraternas ordförande Örjan Fridner sa att "Vi kan inte hålla på och spela med olika spelregler utan vi måste ha respekten för varandra och för vårt uppdrag. Och när det inte går då finns inget annat att göra än tacka för sig".[14] Därefter fortsatte Socialdemokraterna att styra tillsammans med Vänsterpartiet, Socialradikala demokraterna fick lämna samarbetet.[15] Att ett parti lämnade majoritetsstyret ledde till flera problem, så som svårigheter att fatta beslut, att flera ärenden återremitterades och att flera höga kommunchefer slutade. Dessutom blev en socialchef uppsagd, det fanns strukturproblem på kommunledningskontoret samt problem på skolförvaltningen. I valet 2014 backade Socialdemokraterna och gick därför i opposition. Vänsterpartiet bildade ett nytt styre tillsammans med Alliansen, Valliansen.[16]
Valet 2022 ledde delvis till maktskifte när Socialdemokraterna och Liberalerna bildade majoritetsstyre med Moderaterna och Kristdemokraterna.[18] Inför kommunfullmäktiges val av oppositionsråd så meddelade Socialdemokraterna i Ljusdal att man skulle lägga sig i valet av oppositionsråd och rösta på Centerpartiets kandidat framför det största oppositionspartiet Sverigedemokraterna. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade då det nya styret i kommunen. Ett nytt majoritetsstyre i Ljusdal bildades av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Ljusdalsbygdens parti, Liberalerna och Kristdemokraterna, tillsammans har de 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.[19] Ny ordförande i kommunstyrelsen för perioden 2023-2026 blev Pernilla Färlin, Moderaterna. Vice ordförande blev Sverigedemokraternas Henrik Calrström.[20]
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026[21]
Ordförande
S
Annelie Wallberg
Förste vice ordförande
LB
Eva-Marie Forslin
Andre vice ordförande
M
Thomas Evensson
Mandatfördelning 1970–2022
Under lång tid har Socialdemokraterna varit det klart största partiet vid kommunalvalen. År 2006 kom partiet Socialradikala demokrater in i kommunfullmäktige, detta parti bytte dock namn 2015 till Ljusdalsbygdens parti.[8]
I början av 2010-talet var de större näringsområdena i Ljusdal vård-omsorg (19,4 procent), handel-kommunikation (16,1 procent) och tillverkning-utvinning (14,6 procent).
Den största arbetsgivaren var Ljusdals kommun med 2 925 anställda,[22] följt av Teleperformance med 175 anställda (2015[23]) och Gävleborgs läns landsting med 290 anställda (mars 2005). Andra större företag i kommunen var DHL (125 anställda 2013[24]), Mekanotjänst (35 anställda[25]) och Byggfakta (54 anställda[26]).
I början av 2020-talet arbetade omkring åtta procent av kommunens förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk, speciellt inom det senare. Bland större företag inom kommunen märktes DHL Express AB, den mekaniska verkstaden Mekanotjänst i Järvsö AB och ExTe Fabriks AB (timmerbankar och spännare för timmertransport). Största arbetsgivare var dock kommunen och Region Gävleborg. Besöksnäringen höll på att utvecklas och då främst området kring Järvsö.[8]
Infrastruktur
Transporter
Genom Orsa finnmark går Europaväg 45. Från kommunens södra del och norrut mot Ljusdal går riksväg 83 och från Ljusdal och norrut mot gränsen till Härjedalen går riksväg 84. Dessa är av riksintresse och huvudman är Trafikverket. Vägarna i centralorten är kommunala medan vägarna i Järvsö och Färila är vägföreningsvägar, men kommunen sköter väghållningen. Genom kommunen passerar både Norra stambanan och Inlandsbanan. Genom Norra stambanan finns snabbtågsförbindelser mellan Ljusdal–Stockholm och Ljusdal–Östersund.[27]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 18 496 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 130:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun 1970–2020[28]
År
Folkmängd
1970
22 462
1975
21 868
1980
21 595
1985
21 161
1990
21 163
1995
20 785
2000
20 006
2005
19 384
2010
19 065
2015
19 027
2020
18 867
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 902, eller 10,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 949 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 790, eller 3,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 776 den 31 december 2002).[29]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ljusdals kommun 18 949 personer. Av dessa var 1 701 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[30]
Bockhuvudet i Ljusdals kommunvapen representerar bocken i Hälsinglands landskapsvapen. Ljusdals köping antog 1958 ett vapen, som aldrig fastställdes av Kungl Maj:t. Det liknar det nuvarande, men hade en bård av guld. Efter kommunbildningen 1971 fanns fem vapen att välja på, Färilas från 1958, Järvsös från 1955, Los från 1953, Ljusdals köpings från 1958 samt Ramsjös från 1964. Den namngivande enheten, Ljusdal, fick även bidra med vapen till den nya kommunen. Vapnet modifierades genom att bården togs bort och det registrerades hos Patent- och registreringsverket år 1974.
Se även
Personer med anknytning till Ljusdals kommun
Referenser
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c] ”Ljusdal - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ljusdal. Läst 20 november 2022.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Hamra”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/nationalparker/hamra.html. Läst 20 november 2022.
^”Hamra nationalpark”. www.sverigesnationalparker.se. https://www.sverigesnationalparker.se/park/hamra-nationalpark/. Läst 20 november 2022.
^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 20 november 2022.
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Politisk kris i Ljusdal”. Sveriges Radio. 13 februari 2012. https://sverigesradio.se/artikel/4962995. Läst 20 november 2022.
^”Valet i Ljusdal”. sverigesradio.se. Sveriges Radio - P4 Gävleborg. https://sverigesradio.se/grupp/10825. Läst 20 november 2022.
^ [a b] Sundberg, Agneta; Björkman, Fredrik (28 november 2014). ”Socialdemokraterna i opposition i Ljusdal”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6031702. Läst 20 november 2022.
^ [a b] Nilsson, Simon (16 november 2018). ”Klart med styret i Ljusdal: S + L + MP”. Sveriges Radio (Sveriges Radio – P4 Gävleborg). https://sverigesradio.se/artikel/7092124. Läst 20 november 2022.
^Grönberg, Lina (21 oktober 2022). ”Nu är Ljusdals nya styre klart – går från minoritet till majoritet”. Sveriges Radio (Sveriges Radio – P4 Gävleborg). https://sverigesradio.se/artikel/nu-ar-ljusdals-nya-styre-klart-gar-fran-minoritet-till-majoritet. Läst 20 november 2022.
^”Sök förtroendevalda och i diariet - Ljusdals kommun”. www.ljusdal.se. https://www.ljusdal.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunstyrelsen/kommunstyrelsenswebbdiarium/sokfortroendevaldaochidiariet.4.615da74715bf5b8a338ca000.html. Läst 20 november 2022.
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923234932/http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Gavleborgs-lan/Ljusdal/?var=17259. Läst 8 oktober 2013.
^”Ljusdal”. Ekonomifakta. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310110212/http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Gavleborgs-lan/Ljusdal/?var=17258. Läst 27 februari 2016.
^”Organisation”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150610195655/http://www.mekanotjanst.se/show/object.asp?oid=4. Läst 8 oktober 2013.
^”ÖVERSIKTSPLAN för Ljusdals kommun” (PDF). Ljusdals kommun. 2010. sid. 38–39. https://www.ljusdal.se/download/18.7b4b850a15065e32c0fbd82/1603792675223/1%20%C3%96versiktsplan.pdf. Läst 2022–11–20.
^”SCB - Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016