Renstiernas gata

Renstiernas gata, vy mot norr, 2009.

Renstiernas gata är en gata på östra Södermalm i Stockholm. Den sträcker sig i nord-sydlig riktning från Katarinavägen till Ringvägen och är cirka 900 meter lång. Uttalas ofta lokalt som "Renschenasgatan" och vanligen i bestämd form.[1]

Historik och etymologi

Renstiernas gata sprängs fram, 1932.

På 1670-talet kallades delen norr om Bondegatan för Nya Trädgårdsgatan respektive Nya Stadsträdgårdsgatan. På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns gatan som Renstiernas gränd och på 1740-talet uppträder namnformen Renstiernas-Gatan. Namnet härrör från två från Holland invandrade bröder, Abraham och Jakob Momma, som adlades till Reenstierna år 1669. Båda var framgångsrika affärsmän och hade ett palats vid Wollmar Yxkullsgatan; Reenstiernska palatset. På den tiden var nuvarande Renstiernas gata en backig väg, som slutade i en smal gränd vid stupet ner till Stadsgården. Gränden kallades Schenasgränden och den användes som kälkbacke av traktens barn.[1]

I början av 1900-talet sprängdes gatans norra del ner till nuvarande nivå tillsammans med Katarinavägen. Därigenom klipptes Stigbergsgatan av som innan dess ledde ända fram till Katarina kyrka. I söder sprängdes gatan på 1930-talet genom Vita Bergen.

Se även

  • Pionen, den före detta ledningscentralen från 1943 under Vita bergen vid Renstiernas gata 37, som dataföretaget Bahnhof övertog år 2007 och lät bygga om den till datahall.
  • Svenska Ords skrivstuga, Renstiernas gata 39, Hasse Alfredsons och Tage Danielssons författarstuga.

Bilder

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Fogelström, Per Anders. Något om namn på Söder (i: Svenska studier fr. runtid till nutid). sid. 70 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Renstiernas gata.
    Bilder & media
  • Stockholmskällan har media som rör Renstiernas gata