Svenska kyrkans fria synod

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Svenska kyrkans fria synod
MottoAtt i bön om den Helige Ande, efter Bibelns Ord på Svenska kyrkans bekännelses grund befria, bevara och förnya Svenska kyrkan som en levande och missionerande kristen kyrka som söker den enhet Herren bad om för att världen ska tro.
Bildad1983 (föreningen bildades 1987)
TypIdell förening
Juridisk statusAktiv
Officiella språkSvenska
OrdförandeAnn Lång (2024)[1]
Webbplatshttps://synoden.se/
DigitaltSynodInfo

Svenska kyrkans fria synod är ett nätverk inom Svenska kyrkan, men även en ideell förening,[2] som främst uppmärksammats i samband med frågan om kvinnors tillträde till prästämbetet. Föreningen arbetar för att Svenska kyrkan ska vidta organisatoriska ändringar till stöd för präster som inte anser sig kunna tjänstgöra under en kvinnlig biskop.

Historik

Synoden bildades 1983 för att verka mot politiseringen av kyrkomötet. De två huvudfrågorna vid mötet var kyrkans skiljande från staten och att dopet skulle bli medlemsgrundande i Svenska kyrkan. Dessa frågor var dock knappast särskilt förknippade med synoden; istället har organisationen främst uppmärksammats i samband med frågan om kvinnors tillträde till prästämbetet. Synoden arbetar för att svenska kyrkan får biträdande biskop/ar, i likhet med Engelska kyrkans tidigare 'Flying bishops'"[3] som är engelska kyrkans modell för att kunna viga de präster som inte anser sig kunna verka under en kvinnlig biskop.

Synoden vill verka som en brygga mellan olika konservativa kristna, enligt den egna terminologin "bekännelsetrogna", eftersom man anser sig ha band till dem alla. På så sätt vill man vara en förbindelselänk mellan dem som har behov att markera mot Missionsprovinsen och dem som väljer att engagera sig i densamma. År 2006 hade synoden 550 medlemmar[4].

Synoden ses ofta som en högkyrklig organisation, men i synoden finns medlemmar från flera religiösa riktningar, till exempel högkyrkliga, gammalkyrkliga, lågkyrkliga (främst från Evangelisk luthersk mission) samt i viss utsträckning även laestadianer.

Begreppet synod används om organisationen på riksnivå. På regional nivå används begreppet dekanat.

År 2016 bildade man en egen tankesmedja, Synodens Tankesmedja.[5]

Viktiga personer

  • Lena Artman (född 1955), tidigare ordförande 2012[6]
  • Göran Beijer (född 1940), sedan 2006 biträdande biskop emeritus i Missionsprovinsen
  • Bertil Gärtner (1924–2009), tidigare preses, Synodens biskopsrepresentant
  • Syster Marianne (1925–2023), deltog under bildandet av synoden
  • Erik Petrén (1919–2013) lekman på olika nivåer i Svenska kyrkan som engagerat sig för synoden
  • Dag Sandahl (född 1948), bidragit till synodens ideologiska profil
  • Folke T Olofsson (född 1943), tidigare dekan vid synoden
  • Bengt Ådahl (född 1951), dekan vid synoden, sedan 2018 missionsbiskop inom Missionsprovinsen
  • Fredrik Sidenvall (född 1962), tidigare dekan vid synoden

Referenser

Noter

  1. ^ Synodens webbplats, läst 6 juli 2024
  2. ^ Allabolag.se: Svenska kyrkans fria synod, läst 6 juli 2024
  3. ^ Synodens webbplats, framsidan, hämtad 2019-11-01
  4. ^ Svenska kyrkans Fria Synod står upp för Missionsprovinsen, Dagen 2006-03-31 hämtad 2019-11-01]
  5. ^ ”Synodens Tankesmedja”. Svenska kyrkans Fria Synod. https://synoden.se/tankesmedja/. Läst 21 maj 2021. 
  6. ^ Svenska kyrkans fria synod vill vara brobyggare Arkiverad 14 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. av Tobias Bengtsson i Kyrka och Folk 2012-03-20

Externa länkar

  • Officiell webbplats
v  r
Svenska kyrkan
StyrningSvenska kyrkans heraldiska vapen
Kyrkoval (2000-)
2001 · 2005 · 2009 · 2013 · 2017 · 2021
Indelning
Verksamheter
Media
Internationella
samarbeten
Grundläggande
dokument
Lista över Svenska kyrkans stift, kontrakt och församlingar · Lista över Svenska kyrkans församlingar