Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2004 var det 68:e i ordningen arrangerat av IIHF. Mästerskapet avgjordes i tre divisioner varav toppdivisionen med deltagande av de 16 bäst rankade landslagen spelades i Prag och Ostrava, Tjeckien 24 april–9 maj 2004.
För andra året i rad stod finalen mellan Kanada och Sverige. Kanada blev för andra gången i rad världsmästare efter finalseger mot Sverige och sjuttonde gången totalt (exklusive sex VM-titlar som vanns under gemensamma olympiska spel), medan USA vann brons efter vinst mot Slovakien i matchen om tredjepris, som efter mållöst resultat gick vidare till straffomgång där Slovakien missade två straffslag. Finalen var kontroversiell: Halvvägs in i första perioden och Sverige i ledning med 2–0 tacklade Kanadas Rob Niedermayer brutalt Peter Forsberg, vilket påverkade Forsbergs spel negativt. Niedermayer fick 2+10 minuters utvisning. Kanada vände sedan till en 5-3-seger.
De 12 lag som rankats i Division I, före detta B-VM, delades upp i två sex-lags grupper som spelades i Norge respektive Polen. Division II spelades i Spanien och Litauen, medan Division III avgjordes på Island.
Toppdivisionen
Det egentliga världsmästerskapet 2004 spelades i Tjeckien under perioden 24 april – 9 maj 2004. Två ishockeyhallar användes: Sazka Arena (numera O2 Arena) i Prag och ČEZ Aréna i Ostrava.
16 länder deltog i mästerskapet. Härav hade 13 lag kvalificerat sig genom att sluta blad de 13 första lagen vid Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2003. Till dessa lag kvalificerade sig Japan via asiatiskt kval genom att slå Sydkorea med 4–1 i en kvalifikationsmatch i Tokyo. De sista två länderna, Kazakstan och Frankrike, kvalificerade sig genom att vinna sina respektive Division I grupper vid VM 2003.
De 16 lagen delades upp i fyra grupper à fyra lag. De tre bäst placerade från varje grupp gick vidare till mellanrundan, medan de sist placerade lagen från varje grupp fortsatte med spel i nedflyttningsserien.
Slutspelet började den 5 maj då Sverige och Lettland respektive USA och Tjeckien möttes i kvartsfinal och följande dag Kanada och Finland respektive Slovakien och Schweiz. Semifinalerna spelades 8 maj och finalen och bronsmatchen 9 maj.
Forwards: Thor Dresler, Bent Christensen, Bo Nordby Andersen, Mads True, Ronny Larsen, Frans Nielsen, Alexander Sundberg, Kim Staal, Michael Smidt, Jens Nielsen, Mike Grey, Kasper Degn, Morten Green, Nicolas Monberg
Division I
De tolv lagen som spelade om världsmästartiteln i Division I var indelade i två grupper à sex lag i varje, som spelade alla-mot-alla där de två gruppvinnarna kvalificerade sig till VM 2009. De två lag som slutade på sista plats i respektive grupp flyttades ned till Division II.
De 12 lagen i Division II var indelade i två grupper à sex lag. De två gruppvinnarna från respektive grupp kvalificerade sig till VM Division I 2005. De två lagen som slutade sist i grupperna, flyttades ned i Division III.